6/1 Ytterligare en röd dag...."gött"
Igår fick jag en sån dära "ahaupplevelse"....eller nåt liknande iallafall.
Jag satt och läste min syster blogg....och ser att hon har fasligt ont i rygg och kropp....precis som jag....mammma....mormor....pappa....och våran farbror.
Jag känner igen mig jättemycket bortsätt ifrån att jag har ont i nacke och skuldrur oxå.
Jag har nu haft en dålig period som jag kallar det....med vakna nätter av värk i rygg, nacke och fingrar. Jag äter hemskt mycket värktabletter under dessa perioder men jag vill faktiskt kunna leva så normalt som möjligt.
Men det jag upptäckte igår var att jag har på något konstigt sätt bara accepterat detta i många, många år. Jag fick oxå i syrrans ålder det som värst....att det liksom bara slog emot mig med ont överallt och smärtan bara vandrar runt i kroppen. Jag började träna...för det var det alla sa att man skulle göra....men det hjälpte ju inte....jag har gått hos sjukgymnaster och fått akupunktur eftersom de inte vågar träna min kropp.....jag har provat mycket....men sen har jag liksom bara accepterat att så här har jag det.
Idag när jag vaknade så kände jag som vanligt mig inte utvilad.....jätteont i ryggslutet....har svårt att vända på mig....det värker i mina fotsulor och jag tänker att.....jag vill inte gå upp....bara för att det gör så ont att gå upp....jag är så stel...har svårt att resa mig upp och gå upprätt....det gör ont när jag går....tack gode gud så har jag inte ont i huvudet....för de perioder jag har det är nämligen värst....då har jag huvudvärk flera dagar som sitter högt upp i huvudet och ner i nacke och axlar och vidare ner i skuldrorna.....SKITJOBBIGT!!!!!
Man är så ensam med allt detta eftersom jag är en glad människa....jag vill inte gnälla och vara negativ....jag vill vara den jag brukar vara....men tyvärr så känner jag att jag inte alltid kan vara det.
Det är detta som är "ahaupplevelsen"....jag kan inte bara acceptera detta....eftersom det tydligt visar att det är ärftligt....jag måste göra något åt det.....få hjälp innan det går för långt....jag vill inte bli så sjuk som mamma är!!!!
Så....tack syrran....:-)....jag löööövar dig.
Och....vad glad jag är för att du har Patrik och alla andra där uppe....du e lycklig och då blir jag det med....PÖSS!!
Ses senare.......
Jag satt och läste min syster blogg....och ser att hon har fasligt ont i rygg och kropp....precis som jag....mammma....mormor....pappa....och våran farbror.
Jag känner igen mig jättemycket bortsätt ifrån att jag har ont i nacke och skuldrur oxå.
Jag har nu haft en dålig period som jag kallar det....med vakna nätter av värk i rygg, nacke och fingrar. Jag äter hemskt mycket värktabletter under dessa perioder men jag vill faktiskt kunna leva så normalt som möjligt.
Men det jag upptäckte igår var att jag har på något konstigt sätt bara accepterat detta i många, många år. Jag fick oxå i syrrans ålder det som värst....att det liksom bara slog emot mig med ont överallt och smärtan bara vandrar runt i kroppen. Jag började träna...för det var det alla sa att man skulle göra....men det hjälpte ju inte....jag har gått hos sjukgymnaster och fått akupunktur eftersom de inte vågar träna min kropp.....jag har provat mycket....men sen har jag liksom bara accepterat att så här har jag det.
Idag när jag vaknade så kände jag som vanligt mig inte utvilad.....jätteont i ryggslutet....har svårt att vända på mig....det värker i mina fotsulor och jag tänker att.....jag vill inte gå upp....bara för att det gör så ont att gå upp....jag är så stel...har svårt att resa mig upp och gå upprätt....det gör ont när jag går....tack gode gud så har jag inte ont i huvudet....för de perioder jag har det är nämligen värst....då har jag huvudvärk flera dagar som sitter högt upp i huvudet och ner i nacke och axlar och vidare ner i skuldrorna.....SKITJOBBIGT!!!!!
Man är så ensam med allt detta eftersom jag är en glad människa....jag vill inte gnälla och vara negativ....jag vill vara den jag brukar vara....men tyvärr så känner jag att jag inte alltid kan vara det.
Det är detta som är "ahaupplevelsen"....jag kan inte bara acceptera detta....eftersom det tydligt visar att det är ärftligt....jag måste göra något åt det.....få hjälp innan det går för långt....jag vill inte bli så sjuk som mamma är!!!!
Så....tack syrran....:-)....jag löööövar dig.
Och....vad glad jag är för att du har Patrik och alla andra där uppe....du e lycklig och då blir jag det med....PÖSS!!
Ses senare.......
Kommentarer
Trackback
